Imorn fyller världens bästa Alice 1 år! Fattar inte att det här året har gått så fort! Har nyss tittat på tv4 play och "en unge i minuten" och det är helt ofattbart att jag har varit med om samma sak. Känner faktiskt lite hur jag tar med magen när de ligger där och föder som om det skulle hjälpa dom, hihi.
Alltså för ett år sedan så vaknade jag på natten att jag hade ont i magen och gick på toa, inte fattade jag väl att det var värkar som kom. Men var hemma ett bra tag innan vi ringde och då fick vi tipset om att duscha varmt och lägga vetepåsar på magen men det funkade ju inte. Men Andreas fick faktiskt övertala mig om att vi skulle åka in (envisa Helena i farten...) och när vi väl var inne så gick tiden så fort. Badade men tyckte inte att det funkade utan fick ryggbedövning i stället och det funkade mycket bra. Sen satte allt igång och 13.48 föddes Alice Klara Lyda Owén Högberg, helt perfekt var hon med fast väldigt liten, 2850 g och 46 cm.
Efter det började mardrömmen med moderkaka som fastnade, alla människor som kom in i vårat rum, alla praktikanter som var hel virriga och att jag förlorade ca 3 liter blod med. Detta kan jag fortfarande tänka på idag hur det blev och det har verkligen satt sina spår. Jag var helt övertygad om att jag ska aldrig mer föda barn men tanke på att jag var livrädd att just moderkakan skulle fastna. Nu har jag andra tankar om detta men det skrämer mig fortfarande.
På lördag är det kalas för hela slanten, hoppas på en toppendag!
På lördag är det kalas för hela slanten, hoppas på en toppendag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar